Frågor och svar

Vilka områden omfattas av den nya lagstiftningen mot diskriminering?

Den nya lagstiftningen förbjuder diskriminering vid anställning och fortbildning på grund av ras eller etniskt ursprung, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, ålder och funktionshinder. Bestämmelserna om etnisk diskriminering omfattar även andra områden, till exempel utbildning, social trygghet, hälso- och sjukvård, tillgång till varor och tjänster samt bostäder.

Vilka skyddas mot diskriminering?

Alla inom Europeiska unionens territorium skyddas mot diskriminering på de grunder som nämns ovan.

Vad innebär diskriminering?

De nya bestämmelserna omfattar både direkt och indirekt diskriminering.

Direkt diskriminering innebär att en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Ett exempel på direkt diskriminering skulle vara en platsannons med texten "vi anställer inte personer med funktionshinder". I praktiken sker diskriminering mindre öppet. Därför ingår även indirekt diskriminering i bestämmelserna.

Indirekt diskriminering innebär att en enskild person missgynnas genom tilllämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder, såvida inte bestämmelserna, kriterierna eller förfaringssätten kan motiveras av berättigade mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.

Ett exempel på indirekt diskriminering skulle vara att införa ett krav på att alla som söker ett visst arbete måste genomgå ett prov i ett visst språk, trots att kunskaper i detta språk inte är nödvändiga för att man ska kunna utföra arbetsuppgifterna. Genom ett sådant test kan fler människor med ett annat modersmål sållas bort.

Vilka regler gäller för trakasserier och repressalier?

Enligt de nya bestämmelserna förbjuds trakasserier som syftar till att kränka en persons värdighet på grund av hans eller hennes ras eller etniska ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuella läggning och till att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning.

Dessutom förbjuds repressalier, som innebär att en person behandlas illa eller annorlunda efter att ha lämnat in ett klagomål om diskriminering eller stött en kollega som gjort detta.

Vad innebär detta för arbetsgivarna?

De nya reglerna gäller för alla privata och offentliga arbetsgivare. Direktivet täcker också villkor för möjlighet till egenföretagande (till exempel villkor för att få utöva vissa hantverk eller yrken). Alla arbetsgivare kommer att behöva granska sina anställningsrutiner för att se till att de inte leder till direkt eller indirekt diskriminering, till exempel när det gäller rekryteringsförfaranden, urvalskriterer, löner och befordran, uppsägningar eller tillgång till fortbildning. De nya bestämmelserna mot diskriminering gäller alla faser av anställningsavtalet, från det att personen nyanställs till det att anställningsavtalet sägs upp av endera parten.

Vilka skyldigheter har arbetsgivarna gentemot funktionshindrade?

Arbetsgivarna har skyldighet att vidta "rimliga anpassningsåtgärder" för sökande eller anställda med funktionsnedsättning. Arbetsgivarna ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att en person med funktionsnedsättning får tillgång till anställning och utbildning, såvida detta inte blir alltför betungande. "Rimliga anpassningsåtgärder" kan till exempel vara att rullstolsanpassa lokalen, ändra arbetstiden, anpassa kontorsutrustningen eller bara omfördela arbetsuppgifterna inom ett arbetslag. I syfte att avgöra huruvida åtgärderna blir alltför betungande, bör man särskilt beakta de ekonomiska och andra kostnader som åtgärderna medför, organisationens eller företagets storlek och ekonomiska resurser och möjligheten att erhålla offentliga medel eller annat stöd.

Vilka fördelar innebär de nya bestämmelserna för företagen?

En förändring är på gång i EU:s medlemsstater: Bra arbetsgivare börjar intressera sig för att skapa mångfald av affärsmässiga skäl, istället för att bara följa lagens bestämmelser. Det kan innebära många fördelar för företaget att införa riktlinjer för mångfald bland personalen. Sådana riktlinjer kan ingå i företagens vidare strategi för att bygga upp det mänskliga kapitalet och främja nyskapande och innovation. Mångfald kan ge företagen en konkurrensfördel i relationerna med kunder, leverantörer, aktieägare och andra berörda aktörer i dagens mångkulturella och globabliserade marknader. Ett åtagande att skapa mångfald kan också förbättra företagets rykte och image. "Diskrimineringssäkring" kan hjälpa företagen att undvika kostnader för rättsprocesser, hög personalomsättning och hög frånvaro. Det kan också ge arbetsgivarna tillgång till icke-traditionella personalresurser och ge dem möjlighet att rekrytera och behålla duktiga medarbetare.

Finns det undantag från det allmänna förbudet mot diskriminering?

Enligt den nya lagstiftningen kan undantag göras från principen om likabehandling, till exempel för att värna om religiösa organisationers normer eller för att tillåta åtgärder som främjar integration av äldre eller yngre arbetstagare på arbetsmarknaden.

Hur kan personer som diskriminerats få sin sak prövad?

Enligt lagstiftningen ska medlemsstaterna ge personer som diskriminerats rätt till prövning genom ett rättsligt eller administrativt förfarande. Dessutom införs lämpliga påföljder för dem som diskriminerar.

Enligt bestämmelserna införs också delad bevisbörda i civila och administrativa mål. Det gör det lättare för människor som utsatts för diskriminering att bevisa det.

Vilken hjälp får personer som diskriminerats?

Enligt lagstiftningen om etniskdiskriminering ska medlemsstaterna utse organ för främjande av likabehandling som ska ge oberoende stöd till berörda personer, göra undersökningar samt publicera oberoende rapporter och rekommendationer. Personer som diskriminerats kan också få stöd av icke-statliga organisationer eller fackliga organisationer som har ett berättigat intresse.

Vilka regler gäller för jämställdhet mellan könen?

När det gäller könsdiskriminering finns det särskild lagstiftning. Anledningen till detta är att åtgärder mot könsdiskriminering har pågått länge på EU-nivå, ända sedan Europeiska gemenskapens början. Det finns en omfattande EU-lagstiftning på det här området och ekonomiskt stöd kan beviljas genom gemenskapens jämställdhetsprogram (2001-2005). Mer information om detta finns på http://europa.eu.int/comm/employment_social/equ_opp/index_en.htm

När träder den nya lagstiftningen i kraft?

Medlemsstaterna ska se till att de nya bestämmelserna införlivas i den nationella lagstiftningen. Bestämmelserna om rasdiskriminering ska införlivas senast den 19 juli 2003. Bestämmelserna om diskriminering på grund av sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder och ålder ska införlivas senast den 2 december 2003. När det gäller bestämmelserna om funktionshinder och ålder får medlemsstaterna begära uppskov med ytterligare en period på högst tre år för att anpassa sina rättsliga system.

Vad händer när EU utvidgas?

Alla nya medlemsstater måste införliva EU:s bestämmelser mot diskriminering i nationell lagstiftning före anslutningen till EU.

Kan EU-bidrag ges för projekt mot diskriminering?

Gemenskapens handlingsprogram för perioden 2001-2006 har en budget på cirka 100 miljoner euro. Det övergripande syftet med programmet är att ändra diskriminerande attityder och metoder på ett konkret sätt. Programmet har tre prioriteringsområden: att göra analyser av olika typer av diskriminering, att stödja organisationer som bekämpar diskriminering samt att öka medvetenheten om diskriminering och fördelarna med mångfald. Mer information om programmet finns på kommissionens webbplats: http://europa.eu.int/comm/employment_social/fundamental_rights/index_en.htm

Vad gör EU för att främja debatten om mångfald och diskriminering?

Som en del av gemenskapens handlingsprogram har EU inlett en omfattande informationskampanj i alla EU-medlemsstater i nära samarbete med fackliga organisationer, arbetsgivare, icke-statliga organisationer och nationella myndigheter för att upplysa om fördelarna med mångfald på arbetsplatsen och ute i samhället. Mer information om informationskampanjen finns på http://www.stop-discrimination.info/

Var kan jag hitta mer information om EU:s åtgärder mot diskriminering?

Mer information finns på: http://europa.eu.int/comm/employment_social/fundamental_rights/index_en.htm

Du kan också skicka e-post till:

empl-antidiscrimination@cec.eu.int.