Lag om förbud mot diskriminering (Justitiedepartementet, 2003):

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/94/00/9aa87be2.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c4/05/80/739d8295.pdf  (faktablad)

Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning:

http://www.homo.se/o.o.i.s?id=1226  (HomO, 2003)

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/99/64/404c8882.pdf (Näringsdepartementet, 2001)

Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder:

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/99/59/827e1939.pdf (Näringsdepartementet, 2001)

Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet:

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/99/57/b98945ab.pdf (Näringsdepartementet, 2001)

Regeringskansliets bibliotek

S-103 33 Stockholm

SFS i översättning

+46 8-405 54 54 vx. +46 8-405 10 00

sfs-oversattningar@adm.ministry.se

LÄNKSAMLING PÅ WEBBEN

http://www.sweden.gov.se/sb/d/3288

LÄNK TILL SVENSKA LAGSTIFTNINGEN, RK rättsdatabaser/

http://62.95.69.15 

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Klicka PDF för att ladda ner lag i pdf-format

Ladda ned pdf 47 KB

Lagens ändamål

1. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Andra bestämmelser med förbud mot diskriminering

2. Bestämmelser om förbud mot diskriminering finns också i

- jämställdhetslagen (1991:433),

- lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

- lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,

- lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, och

- lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.

I 16 kap. 9. brottsbalken finns bestämmelser om olaga diskriminering.

Definitioner

Diskriminering

3. I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder,

2. indirekt diskriminering: att en enskild person missgynnas genom tilllämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder, såvida inte bestämmelserna, kriterierna eller förfaringssätten kan motiveras av berättigade mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet,

3. trakasserier: ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder,

4. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera en person enligt 1-3 som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder

4 § I denna lag avses med

1. etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg,

2. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,

3. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Förbud mot diskriminering

Arbetsmarknadspolitisk verksamhet

5. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder av arbetssökande eller arbetstagare är förbjuden

1. vid förmedling av arbete hos den offentliga arbetsförmedlingen eller annan som bedriver arbetsförmedling, och

2. i fråga om andra insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Diskrimineringsförbudet innebär dock inte hinder mot tillämpning av bestämmelser som är ett led i strävanden att främja lika möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.

Start eller bedrivande av näringsverksamhet

6. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att en enskild person skall kunna starta eller bedriva näringsverksamhet.

Yrkesutövning

7. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att en enskild person skall kunna utöva ett visst yrke.

Medlemskap m.m.

8. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om

1. medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och

2. förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.

Varor, tjänster och bostäder

9. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden vid yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder.

Socialtjänsten m.m.

10. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är förbjuden i fråga om

1. insatser inom socialtjänsten, och

2. tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag.

Socialförsäkringssystemet

11. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är förbjuden i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem.

Arbetslöshetsförsäkringen

12. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är förbjuden i fråga om arbetslöshetsförsäkringen.

Hälso- och sjukvården

13. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är förbjuden i hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.

Förbud mot repressalier

14. Den som påstås ha diskriminerat någon enligt denna lag får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon anmält eller påtalat diskrimineringen eller medverkat i en utredning om denna.

Ogiltighet och skadestånd

Ogiltighet

15. Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett avtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag, skall bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt. Diskrimineras någon på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, skall rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.

Skadestånd

16. Den som diskriminerar någon på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag skall betala skadestånd för den kränkning som diskrimineringen innebär. Om en arbetstagare diskriminerar någon skall skadeståndet betalas av den som har arbetstagaren i sin tjänst.

17. Den som utsätter någon för repressalier på ett sätt som är förbjudet enligt 14. skall betala skadestånd för den kränkning som repressalierna innebär. Om en arbetstagare utsätter någon för repressalier skall skadeståndet betalas av den som har arbetstagaren i sin tjänst.

18. Om det är skäligt kan skadestånd enligt 16 eller 17 § sättas ned eller helt falla bort.

Tillsyn

19. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen skall se till att denna lag följs.

Ombudsmännen skall försöka förmå dem som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier att frivilligt följa lagen.

Rättegången

Tillämpliga regler

20. Mål om tillämpningen av förbuden mot diskriminering och förbudet mot repressalier enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.

Domstolen får dock förordna att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier förlorat målet och hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock inte när någon av ombudsmännen för talan som part enligt 22.

Bevisbörda

21. Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som skall visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit.

Rätt att föra talan

22.I en tvist enligt denna lag får Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller Handikappombudsmannen som part föra talan för en enskild som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, om den personen medger det. Om ombudsmannen för sådan talan får ombudsmannen i samma rättegång föra också annan talan som ombud för den personen.

Preskription m.m.

23. En talan i en tvist enligt denna lag skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.

24. Vad som finns föreskrivet i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall även gälla den för vilken Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller Handikappombudsmannen för talan enligt denna lag.

Vad som gäller enligt rättegångsbalken om pågående rättegång för en enskild som för talan enligt denna lag gäller även en ombudsman som för talan som part för den enskilde enligt denna lag.

25. Rättens avgörande i ett mål där Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller Handikappombudsmannen för talan för en enskild har rättskraft i förhållande till denna person. Avgörandet får överklagas av den enskilde.

The implementation of the Article 13-Directives 2000/43/EC and 2000/78/EC

by Örjan Härneskog

Deputy Director

Näringsdepartementet (Ministry of Industry, Employment and Communications), Sweden

Measures per 1 July 2003

The two Article 13 Directives have been implemented through new legislation and amendments to existing pieces of legislation, which came into force on 1 July 2003.

The Instrument of Government was amended, with legal effect from 1 January 2003, to include an obligation upon ‘public bodies’, a term which includes also both Parliament and Government, to take action against discrimination on grounds of sex, colour of skin, national or ethnic origin, language or religion, disability, sexual orientation, age or similar conditions connected to the personality of an individual.

A new Act, making discrimination outside working life unlawful, was introduced – lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering; the Prohibition of Discrimination Act. The Act prohibits discrimination in areas and activities such as: labour market programmes, employment services, self-employed workers´ possibilities to start and maintain their own business undertakings, membership of and involvement in trade unions, employers´ organisations and organisations whose members carry on a particular profession, access to and supply of goods and services, including housing, social protection and social advantages, including social assistance, health care, and unemployment benefits.

Existing legislation against discrimination in working life and higher education was amended in order to meet the requirements of the two EC directives (i.e. lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning – Measures to Counteract Ethnic Discrimination in Working Life Act; lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder – Prohibition of Discrimination in Working Life Because of Disability Act; lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning – Prohibition of Discrimination in Working Life because of Sexual Orientation Act; and lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan – Equal Treatment of Students at Universities Act).

The Government's ambition is to provide an equal level of protection, regardless of which ground discrimination is based upon. Thus, in terms of the areas and activities covered, the protection against discrimination based on “religion and belief” is the same as for “racial and ethnic origin” (which is not required by the Directives). “Disability” and “sexual orientation” is covered as regards goods and services, including housing (which is not required by Directive 78).

The remedial measures or procedures, or means of redress, are the same for all areas and for both EC Directives.

The legal procedures are those that are applicable in the Swedish legislation on procedural law. This means that discrimination in the field of labour law is dealt with in accordance with the Labour Disputes (Judicial Procedure) Act (SFS 1974:371) in the same way as today. Cases concerning invalidity or damages outside the field of labour law are considered within the framework of the procedure for contentious cases at a public court and discriminatory decisions by authorities are subject to appeal within the administrative law system.

Discriminatory agreements, practises, decisions may be modified or declared void. Anyone who is discriminated against may be awarded damages for the violation of integrity that the discrimination involves.

In order to see to it that the law is followed there are the four Ombudsmen against discrimination and a Board against discrimination. Upon the request of any of the Ombudsmen an employer has the duty to provide the relevant information concerning the conditions that prevail in the employer’s activities that can be of importance in relation to the Ombudsman´s supervisory tasks. If an employer does not follow such a request, the Ombudsman can issue an order under penalty of a civil fine according to which the employer is required to fulfil her or his duty. The Ombudsman´s decision concerning an order under penalty of a civil fine may be appealed to the Board against discrimination.

In cases of ethnic discrimination also the following applies. An employer who does not comply with one or more of the regulations on so called active measures can, on penalty of a fine, be ordered to fulfil his or her duties. Such an order is issued by the Board against discrimination at the request of the Ombudsman or by an employees´ association to which the employer is bound by collective contract.

(“Active measures” = the employer’s obligation to, inter alia, carry out a goal-oriented work in order to actively promote ethnic diversity in working life, to undertake measures to hinder and prevent any employee from being subjected to ethnic harassment or retaliatory actions due to the submission of a complaint concerning ethnic discrimination, and to ensure that persons of different ethnic backgrounds are given the opportunity to apply for the employer’s available positions.)

The ombudsmen – and in working life, the trade unions – have the right to bring a lawsuit against a legal or a natural person that discriminates.

Any discrimination dispute may be settled through conciliatory procedures.

The Ombudsmen

The Ombudsman against ethnic discrimination (DO) was set up in 1986. The ombudsman is a public authority whose remit is to ensure that ethnic discrimination does not occur in working life or in other areas of society. 

The Ombudsman shall exercise a supervisory function in regard to compliance with the law (1999:130) on measures against ethnic discrimination in working life, the Act that deals with higher education (Act 2001:1286) and the new Act against discrimination (Act 2003:307) according to the provisions of those Acts.

The Ombudsman may as a party may bring on a lawsuit on behalf of an individual employee or a job applicant, a student or an applicant or anyone who is being discriminated against under the new Act of 2003.

The Ombudsman shall also

- through the provision of advice and in other ways assist those subjected to ethnic discrimination to realize their rights,

- through meetings with Government authorities, companies and organisations, as well as through the influencing of public opinion, the provision of information and in other similar ways take the initiative in regard to various measures against ethnic discrimination,

- in particular work against the subjection of job applicants to ethnic discrimination,

- in contacts with employers and affected unions promote good relations between different ethnic groups in working life.
Its remit covers religion and belief, too.

The Ombudsmen against discrimination on grounds of gender, disability and sexual orientation – not required by the EC Directives – are in place since the early 1980:s, 1994 and 1999 respectively.

State funding has been provided to the Ombudsmen and local anti-discrimination offices to disseminate knowledge of relevant provisions against discrimination.

In any dispute concerning collective bargaining agreements and other disputes relating to the relationship between employers and employees (labour disputes) an employers' or employees' organisation may institute and conduct proceedings before the Labour Court on behalf of any of its members. This follows from the Labour Disputes (Judicial Procedure) Act, (SFS 1974:371) and the labour law Acts of 1999.

In cases outside working life trade unions and other interest groups can provide assistance in such ways as through counselling and legal support, such as providing legal representation and by taking financial responsibility for courts costs.

Anti-discrimination bureaus/offices

Local anti-discrimination bureaus/offices have been set up with public funding in many places all over Sweden. In co-operation with the Ombudsmen the bureaus have developed an advice and support service for victims of discrimination.

Positive action

The new Act against discrimination of 2003 prohibits discrimination, inter alia, when it comes to employment services and labour market programmes. However – since positive action for immigrants is considered desirable in these activities – the Act expressively states that the prohibition does not mean that employment agencies are not allowed to follow the various schemes for labour market programmes that are set up in efforts to promote equality in working life irrespective of ethnic origin; i.e. to accommodate the special needs of immigrants and those with non-Swedish ethnic origins in the labour market.

The possible need of positive action in other areas is however being discussed by the aforementioned Committee of Enquiry, which is to present its report in 2005.

Forthcoming measures

A Committee of Inquiry has deliberated on the question of how to best transpose the part of Directive 43 as regards education (below the University level which is already covered). Draft legislation was presented in April 2004. Legislation may come into force in 2005.

Another Committee of Enquiry [Diskrimineringskommittén] is drafting provisions on age and disability. Legislation is planned to come into force before 2 December 2006. See http://www.sou.gov.se/diskriminering for information (in Swedish).

The social partners, Courts of law, the Ombudsmen against discrimination, Universities, NGO´s, etc. will be consulted before new legislation is introduced.